Note to self.. gör alltid uppgifter efter kunskapskraven!

Som de allra flesta lärare är slutet av maj och början av juni en ganska hektisk tid då elevers arbeten och mödor ska bedömas efter kunskapskraven E, C och A. Vad jag har tänkt på detta år är att jag i fortsättningen alltid (!) ska ha koll på vilka kunskapskrav som speglas i uppgiften. Det har jag som oftast gjort men ibland har jag "bara" utgått från det centrala innehållet och utformat en uppgift som är intressant. Då blir det svårare med bedömningen i slutändan, så note to self: tänk på kunskapskraven!

Till överläggande del...

Så här i slutet av terminen sitter de flesta och brottas med betygen och funderar över vilka kunskapskrav som är nådda och vilka som inte är det. I samhällskunskap är kunskapskraven relativt tydliga (om vi bortser från vissa värdeord) och det är hyfsat lätt att matcha uppgifter som passar in med de olika kraven. När jag nu sitter och sammanställer årets uppgifter för exempelvis samhällskunskap 1a1 och ser att Lisa har nått en del kunskapskrav på E-nivå och en del på C-nivå så kommer frågan: Är detta till överliggande del? Skolverket har givetvis svaret:

"Bedömning av ”till övervägande del”

Vid bedömningen av ”till övervägande del” gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i kursplanens syfte och centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget uppfyller kravet på ”till övervägande del”.

Eftersom ”till övervägande del” är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå."

Med andra ord är det upp till mig att bestämma vad som är övervägande del.  Varför inte vara tydligare; exempelvis hälften ska uppfyllas eller två tredjedelar? Så nu sitter jag där och funderar på om Lisa har till övervägande del nått kunskapskraven för C.  Jag kanske tycker det, men inte du eller tvärtom. Varför inte kriterier för D och B? 

Rättssäkra betyg - fortbildning med Per Måhl

Förra veckan var jag och en kollega till mig på fortbildning. Den varade bara i 90 minuter, men jag är tacksam för all chans jag får att vidareutveckla mig. Denna gång var det Lärarnas riksförbud i Göteborg som hade bjudit in Per Måhl att prata om rättssäkra betyg. Per Måhl gav i höstas ut boken "Betygssättning - en handbok" som handlar om hur vi lärare sätter betyg och vad vi bör tänka på.

Att prata om rättssäkra betyg är inte synonymt med likvärdiga betyg utan det handlar om att eleverna ska få den kunskap som står i kunskapskraven och faktiskt examineras utifrån dem. Många lärare tittar enbart på ämnets syfte och centrala innehållet och kan på så sätt missa att viktiga krav för respektive betyg tas upp. Som lärare kan du inte heller "bocka av" ett krav i oktober och inte ge eleven fler chanser att visa vad de kan om betyget inte sätts förrän i juni. Sammanfattningsvis var det en kort men intensiv eftermiddag som gav många intressanta tankar om hur vi som lärare bör se på betygen och sammanställa elevernas kunskaper.

Teach meet i Falkenberg

Idag var det teach meet i Falkenberg på Grand och vi var 11 stycken som talade. Det var första gången jag var med och då även första gången som jag talade. Jag valde att prata i sju minuter om Jing och hur man kan använda det som ett verktyg för formativ bedömning. Här är en skärminspelning på hur man kan använda det. Lite krångligt i början men roligt när det funkar.

När eleverna fokuserar

Just nu är det tyst i klassrummet. Klassrummet som normalt sett huserar 30 glada och pratvilliga killar på nitton år. Just nu är de fokuserade, de skriver febrilt och man riktigt ser hur de faktiskt vill och kan få ner bra svar på pappret. Sådana här stunder är bra att komma ihåg mer livliga dagar när man som lärare undrar om de lär sig någonting överhuvud taget.

Tack för feedbacken!

Med dem orden ringande i mina öron tog jag helg och det var en skön känsla att ta helg på. Lektionen innan hade jag frågat mina elever i en teknistklass (försökskaniner) vad de tyckte om det sätt jag hade gett dem feedback på senaste uppgiften. Jag sa att även vi lärare vill ha feedback på det vi gör så vi vet om vi ska fortsätta göra det eller inte och här fick jag alltså grönt ljus.

Jag använde mig av Jing för att spela in ca 11/2 minut långa muntliga kommentarer till de det hade skrivit. Du kan givetvis även använda exempelvis quick time player till detta men det jag gillade med Jing var att det var kopplat till screencast och där kunde jag ge alla eleverna en egen mapp med lösenord.

Vad som jag tyckte var bra med detta sätt, var framför allt att de verkligen måste lyssna till mina kommentarer innan de kommer till den sammanfattande bedömningen. Några elevkommentarer var: "Det känns personligt", "Jag vet var det finns och kan gå tillbaka till det" och "Mycket bättre än något snabbt nedskrivet i slutet av dokumentet".

Visst vet jag att vi lärare inte alltid har tid och ork till att göra detta på varje arbete, på varje elev vi har. Men ibland när tillfälle passar, då kommer jag återigen att använda mig av Jing.

(I ett annat inlägg kommer jag mer specifikt gå igenom programmen)

Att bedöma prov

Jag är egentligen inte speciellt glad i prov men en gång per år när eleverna läser samhällsekonomi brukar jag slänga in ett för att se om de har koll på prisbildning och begrepp. Eleverna gör provet och sedan börjar det som ibland får mig att fundera om läraryrket är det rätta för mig, dvs bedömningen.

Jag vill att eleverna inte bara ska få tillbaka ett betyg på sitt prov utan att de faktiskt reflekterar varför de blir bedömda som de har blivit och att de faktiskt läser kommentarerna som jag har lagt ner tid på att skriva. Denna gången valde jag att göra ett slags bedömningsprotokoll där jag sedan bedömde fråga för fråga och skrev vad de hade gjort bra och vad de hade missat. Slutligen sammanfattade jag provet med hur de hade presterat i anknytning till de valda kunskapskraven och använde mig av översiktlig, utförlig och utförlig och nyanserat. Tidskrävande? Ja visst, men jag hoppades att detta skulle göra det tydligt för eleverna.

Dagen de fick tillbaka sina prov hade jag en genomgång av varje fråga med tre olika svarsalternativ, ett som inte var godkänt och två där det ena var mer utvecklat än de andra. Alla autentiska provsvar från de fyrtiotal som hade gjort provet. Sedan diskuterade vi vari progressionen i svaren låg. Efteråt sa jag att de som fortfarande hade frågor kring bedömningen eller ansåg sig felbedömd fick stanna kvar. Ingen stannade kvar och en del fällde till och med några positiva kommentarer om att det var tydligt.

Sammanfattningsvis så lönar det sig att lägga ner tid på bedömningen då eleverna (förhoppningsvis) får en större förståelse för hur och varför de blir bedömda.

Jag tar hellre ett IG...

Det var den meningen som var min pedagogiska utmaning idag. Hur ska man motivera elever som redan i förväg bestämt sig, har noll motivation och inget hellre vill att det blir juni och får sluta skolan? Jag försökte med alla pedagogiska medel jag kom på att på något sätt få eleven att göra uppgiften, men inget hjälpte. Alla ska lyckas är vår devis på vår skola, men ibland är det svårt att följa. Hur mycket ska man vränga ut och in på sig själv för att få en elev att göra en uppgift (eller två).

Jag funderar fortfarande...

Används matriser på gymnasiet?

När jag arbetade på grundskolan hörde det till normalfallet att använda sig av bedömningsmatriser. De flesta eleverna uppskattade att se det progressiva och formativa i bedömningen. När jag så i höstas började arbeta på gymnasiet nämndes inte ordet bedömningsmatris och jag började fundera över det stora glappet mellan högstadiet och gymnasiet. Ska och bör det vara en sådan skillnad mellan gymnasiet och grundskolan? Att det kan vara två olika världar för en lärare är väl en sak men bedömningen har ju samma mål. Vi vill att eleverna ska utvecklas och att de själva ska vara delaktig och se sin utveckling.

Därför blev jag glad när en kille i min klass redan andra dagen räckte upp handen och frågade "Har du inte någon matris till den här uppgiften?" Så numer ger jag gladeligen ut matriser och det är ju extra kul när det faktiskt frågas efter det!

Att hitta sig själv i sin yrkesroll

Våren 2001 tog jag och ett gäng glada människor lärarexamen från Karlstad Universitet. Att sedan få jobb som gymnasielärare i samhällskunskap och historia visade sig sedan inte vara det lättaste (i alla fall om man har placerat sig på västkusten!) så grundskolan fick det bli. De kommande tio åren undervisade jag sedan i SO, svenska, spanska och engelska och även om jag trivdes med det hade jag alltid som allra roligast när jag undervisade i samhällskunskap och historia. När så kravet på lärarlegitimation kom var jag inte längre önskvärd på en 6-9 skola och till min stora glädje flyttades jag äntligen upp till gymnasiet och fick undervisa i mina ämnen som jag faktiskt är behörig i.

På något sätt är det först nu, tolv år sedan jag tog min examen som jag faktiskt börjar hitta mig själv som lärare och veta vad i läraryrket som intresserar mig (förutom undervisningen då!). Denna blogg kommer att innehålla tankar om min vardag, dvs skolan med en tyngdpunkt på bedömning och IKT.
Välkomna!